»Hela världen är intresserad«

Hennes avhandling om den forntida drottningen Arsinoës krona blev en världsnyhet. Själv har Maria Nilsson varit på väg mot Egypten ända sedan hon var liten.

»Det är rätt häftigt, faktiskt. När vi gick ut med pressmeddelandet om avhandlingen hörde först Discovery och History Channel av sig, sedan började alla möjliga journalister ringa, senast från en dagstidning i Indien. Jag har slitit med det här på egen hand i så många år, och så visar det sig att hela världen är intresserad.

Vad jag har gjort är att studera avbildningar av den krona som bars av den egyptiska drottningen Arsinoë II, som levde tvåhundra år före Kleopatra. Arsinoë var en oerhört färgstark person som bland annat vann en hästkapplöpning i en grekisk olympiad. Hennes egentliga status har diskuterats länge, men jag tycker mig kunna presentera bevis för att hon inte bara hade religiös makt utan också var en regerande farao. Om jag har rätt måste man ändra den etablerade regentlängden och Egypten får en ny, kvinnlig regent vid sidan av Kleopatra och Hatshepshut. Jag väntar mig förstås avvikande åsikter, det hör ju till all historieforskning.

Att uppmärksamheten har blivit så stor beror förstås på att människor över hela världen är så fängslade av Egyptens historia, det finns ett slags magi omkring den. Man brukar också fokusera på de manliga faraonerna, och därför väcker det extra intresse när man som jag presenterar en ny sida av berättelsen, som handlar om en stark kvinna och hennes makt. Många har säkert tolkat detta ur ett feministiskt perspektiv, även om jag själv saknar en sådan utgångspunkt.

Uppslaget till avhandlingen kom från min handledare, som tipsade om den här perioden i Egyptens historia – tiden efter Alexander den stores erövring. Jag började snart inse att jag kunde använda en konstvetenskaplig metodik för att analysera de symboler som Arsinoë porträtteras med, vilket ingen har gjort förut. En oavslutad relief på den östra porten i templet i Karnak bekräftade att jag var på rätt spår. Där porträtteras Arsinoë både som gudinna och som en levande kunglighet. Hennes krona kombinerar klassiska religiösa symboler med sådana som markerar världslig makt. 

Redan när jag var liten visste jag att jag skulle bli antingen arkeolog eller antropolog, och att jag skulle flytta utomlands och arbeta. Jag är tacksam för att jag alltid har vetat vad jag vill – det gör livet så mycket enklare.

När jag började med avhandlingen bodde jag fortfarande i Göteborg, och åkte fram och tillbaka till Alexandria. Men så anlitade jag en engelsk-egyptisk resebyrå för en längre resa i södra Egypten. Dess brittiske ägare, som också är historieforskare, frågade om han kunde följa med. Vi möttes i Assuan och reste tillsammans i tre veckor. Längs vägen insåg vi att vi inte bara hade forskningen gemensamt. Vi var båda gifta, så vi var tvungna att lösa det så smärtfritt som möjligt. Vilket förstås inte var lätt … Men det var nödvändigt, trots att inte alla i vår omgivning kunde förstå det.

Nu har vi bott tillsammans i Luxor i snart fyra år. Vi dokumenterar bland annat graffiti och andra symboler från antikens Egypten. En eller ett par gånger i veckan rider vi upp med våra hästar i de tebanska bergen, där Konungarnas dal ligger. Där finns lämningar som är mer än 50 000 år gamla. Spår av hela mänsklighetens historia, på samma plats. Det är rätt mäktigt.

Vi stannade i Luxor även under oroligheterna i vintras, då vandaler och tjuvgäng strök omkring. Vi ville inte fly. Vi har ju allt här – vårt hem, arbetet, våra hästar och katter … Ett par amerikanska producenter har kontaktat oss för en dokumentärserie om våra äventyr i Egypten. Själv har jag länge planerat att skriva en roman om drottning Arsinoë. Vi får se hur det går.«

Tillbaka